malalajka - livet just nu

Om jag tänkte få ihop en liten förlossningsberättelse som nästa inlägg så lär ni får vänta. Och jag tänker varje dag att jag borde få ut ett litet inlägg, kanske eventuellt med någon enstaka (!) bild på vår finaste lilla dotter. 

 

Imorgon är det en vecka sedan vi kom hem, sedan vi lämnade trygga BB. Jag måste verkligen slå ett slag för vårt fina BB här på Åland. Så många som sa att vi ju har ett fantastiskt fin avdelning här, men man förstår nog inte riktigt det förrän man varit där. Pappan får bo gratis, betalar endast för lunch och middag, vilken ju serveras med namnlapp på bestämda tider. Barnmorskorna kommer in med mediciner på de tidpunkter de ska intas. Vid varje skiftbyte är de så himla pålästa och kan liksom ALLT om vad som hänt sedan sist (ja, jag hann ju med ganska många olika barnmorskor och de flesta av dem hade jag ju flera gånger om). Vid alla små och stora frågor var det bara att ringa på klockan så kom de inom ett par minuter. Alla så himla vänliga och rara. Jag saknar dem allihop!

Maten serverades på fasta tider (okej, middag kl 16 är ju lite ovanligt, men efter x antal dagar där så var det helt naturligt) Och däremellan var det fika och kvällste med mackor och yoghurt. Alltid med en diskret knackning på dörren och informationen att det var serverat. Det var en bubbla utan dess like och jag kan ju förstås förstå att papporna tycker det blir lite långtråkigt, men jag trivdes riktigt bra, jag slapp fundera på något annat än amning och bebis och fick liksom allt serverat inklusive all klok kunskap som de besitter hela högen. 

 

 

Sedan vi kommit hem så har vi landat lite. Första dagarna sov Maja mestadels, vi fick väcka henne var fjärde timme så hon skulle få mat. Sedan vände det och jag fick uppleva amningsmaraton och blev lite förskräckt. Är det så här det är?? Att ha en bebis klistrad vid sin barm timtal i sträck?? Så fort jag lyfte bort henne var det en siren som startade och hon verkade som hon inte fått mat på flera dagar. Panik på kliniken ungefär. 

 

I helgen kom farfar på besök också, nyfiken på sitt färskaste barnbarn. Väldigt fint att ha honom här, även fast jag själv inte riktigt landat i mitt nya liv ännu, men allt gick bra och Maja var väldigt snäll (förstås kom mormor och morfar och hälsade på igen så de fick hänga en stund med fröken och oss andra)

 

 

Annat Maja gör (förutom äter): Bajsar och sover. Herregud vad bebisar kan bajsa!! Och vad de kan sova. Och hur vackra de ju är när de sover. 

 

 

Eftersom den ömma modern lidit av svår huvudvärk sedan i helgen, kombinerat med hormoner (obs! Ej bra kombination, undvik!) så funderade jag på det här med napp. De rekommenderade att Maja skulle ha bra grepp vid amning innan man börjar blanda in nappar. Det har hon ju, så idag har vi introducerat henne till nappvärlden. Har ju hört att många barn är väldigt skeptiska till dem i början, men jag måste säga att hon accepterade den väldigt fort. Och HEJ! En helt ny värld öppnade sig! Jag kunde lägga ner henne i nestet efter amning och stiga upp och gå på toaletten utan att sirenen startade! Ja, det var det bästa beslutet på en vecka det.

 

 

 

Idag har vi också försökt lindra moderns huvudvärk med premiärtur i barnvagnen. Promenaden var väldigt lyckad, men någon huvudvärk ville dock inte försvinna. Efter det sov fröken i ett par timmar ute i friska luften (nojan att vi klätt henne för lätt!!!) och sen var en rosig och hungrig liten bebis när hon vaknade. Sötnöt.