ETT!
Tänk att vår lilla Maja fyllde ett år i lördags. Tänk att jag har varit mamma lika länge. Det är en bragd i sig, jag som inte riktigt kunde förstå hur jag skulle klara av att ta hand om ett barn har gjort det så bra. Ja, det måste jag ändå få säga, för finare unge kan man inte få och hon lever och har hälsan i behåll, så något har vi gjort rätt. Eller rättare sagt - ganska mycket.
Vi uppvaktade förstås med paket på sängen när Maja vaknade (och innan pappa skulle iväg på repeption till stan) Det var lite klurigt att förstå vad det där med paket riktigt var så vi fick hjälpa lite på traven.
"Vad ska man riktigt göra av det här, mamma?"
Efter lunch och dagsvila var det dags för riktigt kalas och ja, fortfarande lite klurigt vad man ska göra med paketen. Maja ville mest peta tillbaka flikar man drog upp, så som tur var så hade hon ivriga kusiner som hjälpte till att öppna. En massa fint fick hon, tack alla!
Här är konstverkets konstverk. Min *tadaa* allra första tårta gjord från grunden! Jag har dekorerat en tårta en gång förut (när jag fyllde trettio), så det var lagom många år sedan, men nu gjorde jag först tårtbotten, sen fyllde jag den (okej, med lite moraliskt stöd från mamma och en kall lonken) och sedan försökte jag komma på hur jag skulle dekorera på självaste födelsedagen. Den delen av min konstnärsådra har kanske aldrig riktigt varit så stark, men ja, jag är relativt nöjd med den ändå och smaken var helt klart godkänd. (notera gärna de, för hand, utskurna tjusiga bokstäverna i marsipan!)
Och är man hemma med barn har man ju SÅHÅÅ mycket tid (mja), men ändå relativt nöjd med att jag råddat ihop allt vi bjöd på själv. Som sagt, vinner fortfarande inga skönhetspris, men man kanske får strunta i att äta med ögonen en sån här gång.
Självklart skulle ettåringen blåsa ljusen på tårtorna och det gjorde hon med bravur. Kanske bra att vara en liten flåsare då, för hon lyckades båda gånger!
Sedan var det sockerpremiär! Ja, lite tårta måste hon ju få smaka på sin egna födelsedag. Vet dock inte om det var någon höjdare, det var ungefär en smula i taget som gick in och det blev nog totalt sett inte så många smulor. Det mesta geggade hon ut på bordet.
"Att äta tårta, eller inte äta tårta, det är frågan" (Maja Hamlet)
Grädde var lite mer spännande.
Delar av kalasdeltagarna. Kusin Alex, pappa, morfar och mormor och guffar Jacob och Ronja.
Farfar och kusin Gustaf var också med.
Och moster Anja och kusin Felicia.
Underhållningen var det ingen brist på. Roligt att leka med kusinerna!
SÖTPLUPP!
För att göra det enkelt efter allt kalasande, så hade vi bokat plats på Seagram där det var schnitzelbuffé, dvs ät så mycket schnitzel du vill! Trodde inte man skulle bli hungrig nånsin igen, men efter alla söta bakverk var det rätt gott med lite salt mat.
Maja åt mest majs. Majsmaja.
När klockan börjar bli halv nio så tyckte jubilaren att det var färdigfirat och somnade snart i morfars famn.
Grattis vår älsklingsMaja! ♥
