Sommaren är snart slut

Sommaren är förstås inte över än, trots att många börjat jobba efter semestrarna igen, snart drar skolor igång och dagisen fylls på. Inte över, men den börjar så småningom få se sig besegrad. Det blir mörkt snabbt redan och för bara några veckor sedan så sken solen där vid halv elva när man nu sitter med lamporna på och det är mörkt utanför. Galet vad fort det går.
Mig gör det inte så mycket. Jag ser fram emot hösten - försöka mig på en nystart med nytt jobb och egen nystartad firma. Inte behöva ha de där kraven på sig att fylla dagarna med sol, båtliv, och grillat. Jag älskar det också, men den här sommaren har det inte känts så. Jag vill vända blad. För den här sommaren blev inte riktigt som jag tänkte mig. Och nu på intet sätt bara dålig, men ja, inte riktigt som jag tänkt mig. Tidigt i juni fick jag reda på saker som sved rejält och som gjorde att mitt inre blev ett enda uppror av känslor och ilska. Hela jag kändes som ett öppet sår. Och även fast jag försökt att inte tänka på det så har det funnits där och kikat fram när jag minst vill. 
Tack och lov har jag haft Maja att koncentrera mig på hela sommaren, nu när jag sitter själv så blir allt så påtagligt och jag blir både ledsen och ännu mer arg. Vet inte HUR jag ska kanalisera ut den här ilskan jag har i kroppen, men den lugnar sig säkert när tiden går, men just nu är det som en centrifug där inne. 
 
Nu har det här förstås inte färgat hela sommaren, men alldeles för mycket. Alldeles för mycket. Nu ska jag börja tänka på mig själv. Vara egoistisk och inte vara alla andra till lags. Det är det som står på nästa sida i den där boken som heter livet.
 
 
 
 
1 Anna:

skriven

❤️❤️❤️

2 Ramona:

skriven

Kram till dig! Känner så igen mig i dina ord just nu!

3 Söstradi:

skriven

❤️❤️❤️

Kommentera här: