Gott Nytt År!

 
Jag hoppas ni får ett riktigt fint avslut på 2012 och en härlig start på 2013.
 
 
GOTT NYTT ÅR!
 
 
 

Dag 11 – Såhär såg jag ut för länge sedan.

Det dröjde lite med denna rubrik eftersom jag av förklarliga skäl inte har digitala bilder från när jag var liten. Det betyder förstås inte att jag är gammal, utan att den digitala tekniken kom lite senare än.. för länge sen. Äsch, vilka dumma bortförklaringar. Det finns bara gamla pappersfotografier på mig själv som barn. Punkt slut. 
 
Jag kommer i håg att jag tyckte jag såg ut som en pojke hela min uppväxt. Jag tror det har att göra med att mamma vid något tillfälle klippte mitt hår kort. Jag vet att det finns en bild på mig och min fina vän Eva vid vårt köksbord efter lekis där jag verkligen (VERKLIGEN!) ser ut som en pojke. Nu hittade jag inte det fotot när jag var hemma hos mamma och pappa, men ska försöka komma ihåg att lägga upp det om jag hittar det någon annan gång, för det är sådär att man fnissar till när man ser det. 
 
Ber om ursäkt för dålig kvalitet på bilderna här, men jag har som sagt fotat av gamla pappersfotografier...

Så här såg jag ut när jag var sisådär 1,5 år. Lite hockeyfrilla och snygg röd manchesterklänning. Rätt söt om jag får säga det själv. En liten grinlisa var jag också, för när jag skulle fotograferas med min syster, så kunde jag INTE sitta själv bredvid henne, nejnej, pappa fick halvligga så han inte skulle synas, så jag fick sitta i hans famn. Trygga, trygga pappa.
 
 
Här är jag lucia i lekis och jag gissar att det är julen 1986. Eva, den andra lucian, och jag var bästaste vänner och vi hade bestämt att vi skulle gifta oss. (Eva - när ska vi slå till??)
Vi var kära i Morten Harket i popgruppen A-ha, som vi satt i musikhörnan och lyssnade på med tant Dorthy och gillade att vara i Mulleskogen med våra luppar och jag  minns så väl chokladen i min Superman-termos. 
Jag är så till mig över att ha ljus i håret att jag inte ens kan hålla händerna rätt. Håhåjaja. 
 
 
 
Ja, här ser jag ut som en tant. Så himla viktig över att vi hade dagbarn hemma, som för övrigt är fin-Carro
Kommer ihåg att när Carro låg och sov så tog jag hennes vagn och gick ut och gick med mina dockor och låtsades att jag hade en egen bebis. När kan det här vara? 1987 kanske. Eller 1986. Och jag kommer ihåg att jag älskade den där rosa jackan, med massa olika knäppen och dragkedjor.
 
 
Här är ett lite "nyare" tidiningsurklipp jag hittade i mammas samling som kan få följa med här.
Det är taget 31 maj 2000. En av de absolut bästa och roligaste dagarna i mitt liv hittills. Den var perfekt från början till slut och vi firade vår merkonomexamen med stil minst sagt. Frissa tidigt som attan så jag var snygg i håret på avslutningen (varför vet jag inte, jag hade ju mössa på mig hela dagen), champagnefrukost med chokladdoppade jordgubbar, examen, smörgåstårta och mer bubbel, middag på Nautical, fest hos Sarah, Knorring och Arken och gud jag vet inte allt. Vi partajade t.o.m med Lennart Jähkel på Arken. Jojo, kändisarna (kändis och kändis..) flockas på Arken lite nu och då.
 
Tja, det var ett par bilder från min barndom (och ungdom). :)
 
 
 
 
 
 

Julen i bilder.

Fredagen innan jul stängde vi kontoret redan vid lunchtid och for till ÅSS och åt julbord. 
 
Det fanns i vanlig ordning alldeles för mycket att välja på och eftersom jag älskar fiskdelen av bordet med alla sillar och sånt så blev jag nästan mätt redan där. Inte bra, inte bra...
 
 
Hela ligan.
 
 
Eftersom vi inte jobbade nåt mer så tyckte vi att vi skulle fira in julen med en AW efter lunchen, så vid halv tre snubblade vi in på Dinos och tog ett par, tre, fyra öl. Caroline och jag blev kvar till sist och då gick vi vid 19. Lagom tid för att gå hem från en AW. 
 
 
 
På lördagen åkte jag till Föglö och firade lite uppesittarkväll en dag för tidigt. Jag klädde granen, åt god mat med mamma och pappa, bastade, rullade mig i snö, borrade ner tårna i den obligatoriska julryamattan och drack glögg och en eller två öl. Där infann sig julefriden.
 
På söndagen packade vi oss iväg till Sverige och till Anna och Gustavs lägenhet i Solna som vi lånar när de är borta och firar jul.
 
 
På julaftonsmorgonen tände jag lite ljus och åt mammas hemvete med min hemlagade julskinka och senap. Det var riktigt fint. 
 
Sedan hämtade vi upp Hampus innan vi tog sikte på Täby och Helena och Uffe. 
 
 
F med sötaste pepparkakstösen Linnea.
 
 
 
 
Willy var trött av allt firande. Men ohyggligt söt i sin tomteluva.
 
 
 
Efter en stund kom resten av firarna i Fs familj. Pappa Per tittar i fotoalbum.
 
 
Och sedan var det dags för lunch. Jag som är van vid risgrynsgrötslunch blev glatt överraskad av all fisk! Mums! 
 
 
 
Mycket mat.
 
 
Och alla tog för sig med god aptit.
 
 
Ja, jag var också där.
 
 
Precis efter vi städat bort jullunchen så var det dags för lite (...) fika.
 
 
Och vi bänkade oss i tv-soffan vid tre...
 
 
 
För att titta på Kalle Ankas Jul.

Och för att dricka glögg och äta godis.
 
 
Välfyllt under den fina granen blev det också.
 
 
Hampus och farfar sitter och diskuterar livets finurligheter.
 
 
Och fröken Linnea har bytt om till tomtenissa.
 
 
Såklart ska man matcha tomten som kom och hälsade på med paket!
 
 
 
Morbror F hjälper söta fröken att öppna paket. 
 
 
Och jag fick nog det mest välinslagna och fina paket nånsin. :) 
 
 
Efter alla paket fick morbröderna vara barnvakt och vi andra gjorde något annat. Typ städade undan fikat och började med middagen. Ett himla ätande blir det.
 
 
Man har det rätt så fint i morbror Fs famn. Med tummen i mun.
 
 
Sen var det dags för själva julmiddagen också. Gott gott! :)
 
Sedan var vi väldigt nöjda och tackade för oss. Julaftonsnatten spenderades i juniorsvit på hotell. Inte så mycket julkänsla men fint med hotell.  
 
Och svängrum fanns det...
 
 
Så det förslog.
 
Juldagen spenderades på bio och "The Hobbit". Tre timmar långt godisätande. Karlarna somnade emellanåt, men jag var nog med hela vägen. Lite lång kanske den var, men välgjord.
 
 
Och på onsdagsmorgonen, tidigt som attan, var det äntligen dags att styra kosan hemåt igen. Milt och jävligt, och jag visste att det fanns en hel del snö att ta hand om på gården.
 
 
Och det fanns det. Mängder. Och det jävligaste var att det REGNADE på mig när jag kämpade med all tung snö.
 
I det stora hela vill jag sammanfatta julen som mycket fin och lite ovanlig för mig som alltid firat på samma sätt. Sällskapet var fantastiskt och maten superb. Riktigt riktigt bra helt enkelt!
 
Nu när julen är över vill jag ha vår och ljus. Sådeså!