2017 del 1

JANUARI
 
Vi började året på Gran Canaria där vi firade nyåret med delar av Fs familj. Det var otroligt välbehövligt med en paus och att få tanka d-vitamin till max. Hela familjen var krassliga under resan, F var värst och låg i 40 graders feber på nyårsafton. Jag var inte så kry heller men var iväg och firade en stund i alla fall. Utöver det försökte jag ha en så bra resa som möjligt och det gick rätt bra. 

(null)
 
(null)
 
(null)
 
 
Vi kom hem till årets kyla, -12 när vi landade på Arlanda. Sån sjuk kontrast, jag gick i tunna sommarskor och utan vettig jacka... 
 
I mitten av januari så kom årets sorgligaste - F och jag bestämde oss för att separera. Det var en väldigt tung tid efter det. Sorgen över att det inte blev som vi ville låg som en tjock filt över mig ett bra tag. F fick tag i en lägenhet i stan ganska omgående och allt blev ännu mer verkligt. 
I slutet av januari sov han första natten i stan och sen var vi helt enkelt bara fyra flickor (två människor och två pälsbollar) kvar på Tallbacka. 
 
FEBRUARI
 
Försökte hitta lite nya rutiner i vårt nya liv utan F här hemma. Jag var väldigt sorgsen. Grät mycket. Men inte när M såg. Något man bearbetat och funderat, vridit och vänt på under flera år blir ändå jobbigt när man väl bestämmer sig och det sker. Det blir så definitivt. Men ändå inte mindre sorgligt.
 
I mitten av februari hade M sin första pappahelg. Det var på ett sätt så himla jobbigt, den nya verkligheten på nåt sätt. Men på samma gång skönt. Skönt på det sättet att jag vet att jag har tid för mig själv på ett annat sätt. Tidigare var jag så låst, trots att vi var två. 
 
(null)
 
Jag var iväg till Uppsala med Katja den helgen. Och var på konsert med Lasse Winnerbäck. En bättre aktivitet på ens första barnfria helg tror jag inte går att få. Vi bodde på hotell, åt god mat, shoppade och toppade med Lasse! Perfekt! 
 
(null)
 
 
(null)
 
Efter första papphelgen började inskolningen på dagis för Maja. Det gick jättebra, efter några dagar lämnade jag henne själv och for hem. Så märkligt och ovant. Andra veckan med med inskolningen var det sportlov och väldigt då barn där, vilket var bra, för då fick vi ordning på dagsvilan där också. 
Helgen efter blev det Sverige igen för både M och mig då vi hängde med fina vänner där. Så närande! 
 
(null)
 
27 februari var det skarpt läge, då var det dags för mig att börja jobba lite och lämna Maja på riktigt. Det var ett jävla helvete!! Maja var såå ledsen och jag fulgrät hela vägen till färjan. Just då var jag väldigt tacksam över pendlingen, med både färja och bilväg så jag hann samla mig. 
 
MARS
 
Började månaden med att bli ett år äldre. Hade kompisar över på kalas och firade så mycket jag bara kunde! Älskar fortfarande födelsedagar, och åldersnoja är inget jag lider av. 
 
 
 
I mitten av månaden vabbade jag för första gången, en ny upplevelse, men det gick ju det med. 
Annars lunkade månaden på. Dagis fungerar bättre och bättre och jag känner mig som en mycket bättre mamma som får lite paus på dagarna. Vi hittade lite nya rutiner, även fast vi hade det mesta fungerande redan innan i vardagen, men nya pga dagis. Pendlingen är så himla skön, nackdel att det är tid jag inte kan jobba på, men det är tid för avkoppling, för självtid. Färjturen är såå skön, på morgonen äter jag frukost, läser tidningen eller kollar på något lättsamt på Netflix och lägger på ett lager mascara. På eftermiddagen bara kopplar jag av. 
 
Vi väntade på våren och såg första blåsippan. ÄNTLIGEN!
 
 
 
 
Jag fick äntligen komma till ÅHS (efter tretton turer med Medimar) och träffa en ortoped med min rygg som aldrig blir bättre eller bra. Ska få en tid till magnetröntgen! Hurra! Knaprar starka piller dagligen och det känns ju inte hållbart. Pappa får hjälpa mig att hämta ved osv... livet....
 
Och i slutet av mars var jag i alla fall till Stockholm och åt en kompensationsmiddag på Clarion med Cicki. En mycket trevlig helg på så många sätt! Älskar att det finns tid som inte behöver diskuteras som BARA är min som jag kan göra vad jag vill på. 
Den här middagen fick vi som kompensation över att vid ett tidigare besök så fick Cicki en glasbit i vårt drinkssnacks som hon tuggade sönder. Inte jätteglatt direkt. Men det här var en fullvärdig kompensation (hoppas Cickan också tyckte det pga det var hon som fick glasbiten i munnen...) De bjöd alltså på ALL mat, precis allt vi ville äta. Och som vi åt. Jag var SÅ mätt när huvudrätten kom in, men ändå lyckades jag klämma i mig en efterrätt också. Tror hela kalaset gick på ca 700 kr och det var endast dryck då. 
(Passade också på att inviga uteserveringssäsongen. LJUVLIGT!)

 
 
 
 
 
APRIL
 
April kom och våren så småningom. Det hände inte jättemycket vad jag kan minnas, förutom att jag äntligen fick en magnetröntgen av min rygg som varit såå dålig under så lång tid. 

Morfar hade lite övervakning också att däcken blir bytta på rätt sätt. Man kan aldrig så noga veta med den däringa morfar. :) 

Maja blev 2,5 år, den lilla luringen. 💕
 
 
I mitten av april kom påsken och den bjöd på ett härligt väder. Maja fick till sin stora förtjusning påskägg och det var otroligt populärt. Tror hon vill fira påsk jämt. Vi var också till Ulversö och hade friluftsdag med en stor hög med vänner, solen sken och korvarna grillades. En såå härlig dag! 
 
 
 
 
 
Fick svar på min röntgen och det visade sig vara diskbråck. Inte roligt, men på samma gång så HIMLA skönt att veta att det faktiskt finns en orsak till mitt ryggonda. 
 
I slutet av april gjorde jag en de mest fåfänga sakerna jag nånsin gjort. Jag var till Stockholm och gjorde kosmetisk tatuering, tatuerade in eyeliner på ögonlocken. Det var fruktansvärt och jag hade aldrig pallat utan bedövning, dessutom måste jag tillbaka och fylla i. HEMSKT! Jag som annars älskar att tatuera mig, men den smärtan är så mycket behagligare än detta. 
 
25/4 blev båten MIN! Jag som längtat efter att äga en båt gör äntligen det. Hurra!!
 
 
Våren kom mer och mer. ÄLSK!
 

(den här coola ungen är MIN!)
 
 
 
 
MAJ
 
Första maj firade vi genom att hälsa på Munknäs. Solen sken och vädret var helt ljuvligt. En riktig vårdag! 
 
 
 
 
Jag fick träffa den mest sympatiske ortopeden Janek från TYKS i Åbo och prata rygg. Han bekräftade och förklarade och visade och konstaterade att operation är lösningen. Bara att vänta på kallelse till det.
 
Den 10 maj snöade det ymnigt hela dagen. Ett sånt bakslag för våren!
 
 
Jag var dock riktigt glad för det för jag fick åka till Sverige och till Arlanda, möta upp min bästis Cicki och dra till Alicante! SOM jag älskar denna människa och som jag älskar våra resor. De är årets höjdpunkt. Oavsett vart vi varit har vi haft det så sjukt bra, varje gång. Vi har varit till Berlin, Sigtuna (tja, också en liten tripp, men det var då jag var gravid), Barcelona, Nice och nu Alicante. Vädret var det allra bästa under våra dagar.
Vi bodde på femstjärnigt hotell mitt i stan och åt så mycket tapas och drack så mycket sangria och cava som vi bara kunde. Fem toasters för den resan, lätt! (Förutom att jag brände mig så sjuhuukt mycket på mina smalben, fy fan, det var inte roligt)
 
 
 
Kom hem till vårljusa kvällar och ett morsdagskort och present från M. Jösses, smälte! 
 
 
 
Fick också kallelse till operation, redan den 5/6. Hurra! Skönt att få det gjort så tidigt på sommaren!
Maja hade vårfest på dagis och jag kunde läsa bok utan lampa klockan 22:45. Älskar våren!!!
Var och fixade det sista med min kosmetiska tatuering. Ajaj. Men det blir nog fint när det läkt. 
Maja slutade dagis för sommaren och jag slutade jobba den sista maj. Nu är det sommar! Nu ska jag njuta av den sista lediga tiden innan verkligheten kickar igång på riktigt!
 
 
 
 
 
 JUNI
 
 Första sommarmånaden! 
 
 
Den stora händelsen var förstås min ryggoperation som gick av stapeln den 5 juni. Klockan 8 infann jag mig på sjukhuset, både törstig och med huvudvärk pga inget kaffe och fick reda på att jag skulle operereras först klockan tolv. Höll på att förgås. (ett av de starkare minnena från den dagen märkligt nog) 
Operationen gick i alla fall bra och direkt när jag kom upp till avdelningen igen så skulle jag stiga upp ur sängen och det gick (med lite möda) bra. Sen på kvällen var jag rätt slut och fick smärtstillande, men över förväntan! 

Notera snyggobert här. Och fylleknäppningen. Det är inte så lätt alla gånger. 
Efter operationen tillbringade en vecka hos F för omsorg och hjälp med vårt barn. Han jobbade på dagarna, men satt ju nääästan i samma hus, så han kom upp på lunchen och ifall det blev kris. Jag fick ju inte lyfta tyngre än fem kilo så att börja bära barn var ju inget alternativ. 
Tillfrisknandet gick i alla fall bra och efter fem dagar åkte jag hem och hade en barnfri lugn helg hemma innan vardagen knackade på. Dock med försiktighet och inga lyft. 

Årets första Munknäsnatt kom i juni också. Lite senare än vanligt, men värmen har väl inte riktigt chockat oss..

Annars lunkade försommaren på. Maja och jag var och firade hennes kompis Linnéa som fyllde två år en solig kväll i juni. Jag besökte byns restaurang på restaurangdagarna och fick äta god mat i gott sällskap ute i solen. 
 
Sedan kom midsommarhelgen. Maja var hos pappa och jag hade barnfri helg. Spenderade den som jag brukar, nämligen ute på Fjälskär med en hel hög med braiga människor. Midsommaraftonen var helt ljuvlig i väder. Midsommardagen - not so much. Ungefär raka motsatsen. Kallt, grått och regnigt mot midsommaraftonens varma sol. 
Vi gjorde ändå det man ska, vi lagade midsommarstång, åt en massa god mat, drack vin och när barnen somnade så badade vi vildmarksbad till sen sen kväll. Midsommardagen gick i lite lugnare tempo med inneaktiviteter i den stora stugan på typ 20 kvm där vi samsades - 6 vuxna och 7 barn. 
 
 
Efter midsommaren var det inte så många dagar kvar på juni. Jag passade på att investera i en ny kamera som tar fina somriga bilder.
 

Och något annat ganska stort - jag blev med nytt jobb! Inte illa.
 
 

Färg för fingrarna

Det där med mammors tålamod får sig en helt ny dimension när man har småbarn. De vill ju förstås testa allt och ju kladdigare, desto bättre (okej, det kanske inte bara hör till småbarn. Sånt är ju kul när man är vuxen, eller ja, äldre än barn i alla fall (har hemskt svårt att kalla mig själv vuxen)).
När Maja fyllde år så fick hon bl a fingerfärg i present av Matilda och Filip (och förstås Frida och Daniel) och det var med spänning jag plockade fram vaxduk som underlag, papper och färger. Klädde in Maja och allt annat inom en stor radie med skyddsattiraljer, och så satte vi (hon) igång. 
 
Man kan ju säga att Maja tog "fingerfärg" på ordet. Det var nog mest med färg just där - på fingrarna. Och för all del precis över all annanstans också. Men roligt var det tydligen och ett himla sjå att sanera köket och fröken efteråt. 

Men - vad gör man inte för sina barn och dess konstnärliga utveckling? 
 
 
 
 
 
 
 
 

Sen sist...

Det är mycket som tagit min tid nu så datorn har fått stå och skämmas i sitt hörn. Idag är det lite sämre (?) väder, eller lite ja, solen skiner men det är inte högsommarvärme som vi blivit bortskämda med hela maj, utan lite svalare och normalt vårväder så jag ägnar nån stund åt den för att inte glömma bort hur man gör. 
 
Och då tänkte jag passa på att berätta lite vad som hänt sen sist. Konstaterar att det är närmare två månader sedan jag la ut nåt vettigt inlägg så om jag ens har någon som kommer in och kikar längre så får jag vara glad. Om inte annat så får jag väl skriva för mitt eget lilla minne. 
 
Hur som helst. I mitten av mars så passade vi på att överraska Katja med en helg i Stockholm. Nej, hon fyllde inte år, men hon är alltid så otroligt fixig och är med överallt och nu ville vi fixa och överraska henne tillbaka. 
 
 
Morgonfrukost på båten. 
 
 
 
Lunch på Mother i Stockholm. Här har Eva slutit upp också, och vi är fulltaliga. Mysig och god vinlunch blev det. 
 
Sedan var det dags för bubbel och besök hos frisören för föning av proffs. Jag blev så avis, för han var superduktig. 
 
In action...
 
Och resultatet - såå snyggt!
 
Efter det var det dags för Afternoon Tea på hotel Diplomat. Inte så pjåkigt om jag får säga det själv. Det fanns en hel del godsaker där.
 
Och när vi druckit te klart så åkte vi till hotellet för lite vila och uppfix inför kvällen. 
Efter det blev det middag på Storstad och när vi var mätta och belåtna var vi rätt nöjda med att gå tillbaka till hotellbaren för en drink och sedan gå och lägga oss. 
Det var en väldigt fin och mycket trevlig helg vi hade!
 
 
Årets första kantstötta blåsippa hittade jag i mitten av mars. Det känns som hundra år sen med tanke på hur mycket det hänt i naturen sedan dess, men just då var det en sensation efter det kalla vädret. 
 
Maja och jag hängde ute mycket på eftermiddagarna. Ibland tog vi en tur ner till byn och hälsade på mormor på butiken. Något trafikvett är det dock svårt att få in här, när det är så lite bilar, så det gäller att ha ögonen med sig att hon inte springer iväg ut på vägen.
 
Jag har också varit på galej med min mammagrupp, vi fick alla vårt första barn i oktober 2014 och vi är sju glada mammor. Vi samlades hos fina Malin ute i Järsö/Nåtö (eller liknande geografiskt) och åt och drack gott.
 
Hela gänget. 
 
Och på något sätt så slutade det hela att halva gänget åkte till stadshotellet och stannade kvar tills lamporna tändes och det var jättesent... Men roligt var det!
 
Utesvirarmorsorna.
 
Vi har ju möblerat om här hemma också och det var premiär för Maja att sova helt ensam i eget stort rum den 21 mars. Det gick ju hur bra som helst, skönt nog så fick hon ju sova kvar i det hemvana sovrummet. Nu sover hon som en stock hela nätterna och allt funkar jättebra (*jinx jinx*)
 
På den tiden man hade vinterhalare och supervarm mössa så fick man köra mormors bil på skogsvägen också. Eller ja, åka med i alla fall. 
 
Jag passade också på att njuta av födelsedagspresenten från min man och min dotter. 120 minuters lyx och avkoppling. Eller 110 minuters njutning och 10 minuters pina kanske. Först kurbad med juice och frukter. Sedan 90 minuters helkroppsmassage. Där kom den där pinan in, för jag var tydligen jättespänd i mina vader (?) och i rumpegumpen och jösses vad det gjorde ont när hon tryckte på alla ömma punkter!!
 
Sen blev det påsk mitt i allt och påskharen kom på besök. 
 
Och mornarna började bli helt underbara när man tittade ut över Degerbyfjärden.
 
 
I slutet av mars var vädret såpass att man kunde ha mellis-picknick ute. Här äts smörgås hos mormor och morfar. 
 
Och den här mamman tog en öl i solen också. Det är också en trevlig premiär. 
 
Numera är vi med cykelstol också. Skulle inte bromsarna tjuta så förskräckligt på Doris så skulle det vara roligare att cykla, men man skäms ju bland alla som eventuellt råkar höra det, för det låter förmodligen över hela byn. Utöver det är det strålande och Maja älskar att svischa fram med Doris!
 
Majken och hennes mamma och pappa var på Föglö också och eftersom vi ses så himla sällan så for vi dit och hängde en förmiddag. Dessa två har kanske inte riktigt kommit så långt i det där att leka med varandra, men det spelar ju ingen roll så länge man har trevligt. Jag var i alla fall väldigt glad över att få träffa dem alla, det är alldeles för sällan. 
 
Lägga pussel med Erik och Inger är toppen!
 
Samma eftermiddag som vi hade hängt med Majken så packade vi in oss i bilen och drog västerut. Efter alla rykten om att man får magsjuka om man hänger i Rosella lekrum var jag lite skeptisk men tänkte att lite färgpennor kan väl inte vara hela världen. Maja var lite försiktig bland alla stora barn, men tyckte ändå det var lite kul att rita lite. 
 
Rita fick hon också göra på lördagen då vi tog en shoppingtur till Barkarby. Det här är så länge fröken var nöjd. Sedan blev hon oerhört trött och väldigt hungrig, precis på samma gång. Då var det inte mycket som hjälpte och mat ville hon absolut inte ha. Personalen kom med ballonger och jag blev mer och mer stressad.... Efter en stunds trugande med maten så åt hon ett helt lass och blev glad igen. 
 
Sen fick hon leka med Cicki också! Tjohoo!
 
Och vi fick som vanligt mumsigt mat! Fint häng med Anna, Gustav, Marcus och Cicki. Oh, som jag saknar dem jämt när vi ses så sällan. 
 
När vi kom hem igen så var det dags att klä sig i klänning och gå och fira mormor som fyllde 61 år. Ett hårspänne lyckades vi få fast också, även fast det är lite tunt och halt det lille håret. 
 
Så gott som varje dag så promenerar vi och hämtar posten. Det är inte alla dagar som Maja är lika intresserad av att göra det, så då får man testa lite nya varianter. Som att hämta posten med en liten vagn. Då blev allt genast mycket roligare. Min lilla söta postis.
 
 
Här är vi! 
 
 
Något jag också hunnit med under dessa två månader är att vara till frissan. Ja, man hinner ju med relativt mycket grejer under den tiden, men jag är ju inte en så frekvent besökare hos frisören. Tyvärr får jag väl säga, för jag älskar verkligen att gå dit och bli ompysslad. Att ha någon som borsta och kammar och klipper och tvättar och masserar - det är något av det bästa jag vet! 
 
Resultat? Cirka så här: 
 
Det tog min man 3,5 veckor att notera att jag klippt mig, och då kan jag lova att det är kort där bak (kortare än fram). Det roliga är att då jag köpt nya örhängen (som också var efter jag klippt håret) så noterade han det direkt. 
 
Maja har också hittat en ny hobby. Att rita. Det är oerhört roligt tycker hon och funkar nästan när som helst, även som aktivitet då saker ska göras som hon inte alltid har lust med, som t.ex äta. Då kan man plocka fram block och penna och ätandet går som en dans. Jag tycker också det är en väldigt rolig att se att hon är kreativ - ända tills hon ritade ner hela soffbordet. Tack och lov var det med en blyerts, men ändå. 
 
 
Världens finaste lilla böna blev 1,5 år också och vi var på kontroll till rådgivningen. Hon börjar bli tung och lång kan man enkelt konstatera. Och sötare för var dag som går.
 
Efter ommöbleringen är utsikten från sängen helt oslagbar också och jag kan ligga där hur länge som helst och kika på vattnet. 
 
Det här är också något jag hunnit med:
Att gå till en av Ålands två tatueringsstudios. Jag vill bara har fler och fler, men kan ju inte sätta dit vad som helst heller, men nöjd och "färdig" blir man aldrig tror jag. Om man är en sån som gillar tatueringar förstås, det finns ju motståndare till det med, och det får det ju såklart finnas också.
 
 
Här är resultatet! Jag har pratat om kattassar sedan urminnes tider. I kanske 12-13 år. Tänkte göra det som andra tatuering på den tiden, men sen blev det aldrig av. 
Nu har jag gjort små tassar på mitt långfinger. En tass för Hörru, en för Zoda och till sist en för Kurre, min älsklingskisse som bor i Sigtuna hos min dåvarandes mamma. Han börjar bli en liten åldring, men är världens vackraste katt. Han är också en sk "skeppskatt" och har extra tår, därför skulle han såklart ha en tass med extra tår på mitt finger också. 
Jag är väldigt förtjust i den i alla fall. 
 
Så här är det med dagens barndom. Maja har en egen liten platta som vi hade över och hon klarar alltså av att öppna den från låst läge och starta netflix. Det är faktiskt lite hemskt. 
 
Nej, bättre är det att vara ute i friska luften och leka.
 
Jag och systeryster har varit på minisemester också. Vi tyckte vi var värda att lämna man och barn hemma och fara till Stockholm för att leva gott. Jag gick på diet, men tog en liten parentes under dessa dygn (så som synes ovan) 
Vi åt supergod tapaslunch mitt i city och shoppade på dagen.
 
Sedan drack vi bubbel och gick till Melanders och åt en hutlöst dyr, men väldigt god toast skagen. 
 
Och hade det så himla, himla bra!