Yogadag med Folkhälsan

 Jag har ju blivit så förtjust i yoga, efter att fina Zandra varit här och yogat med mig. Nu är hon dock på Bali och utövar det för andra, så då blir det lite skralt för mig, för jag tar mig uppenbarligen inte tid att göra något själv. Nuförtiden sover M inte superlänge på dagarna och jag prioriterar annat tydligen. På kvällen orkar jag helt enkelt inte. 
Så - när Folkhälsan arrangerade en yogadag i november var jag först att skrika högt att jag ville delta. Och vilken FIN dag det blev. Vi var 14-15 personer från Föglö och samlades i bystugan i Sanda och började med 1,5 h yoga, fortsatte med lunch och efter det 1 h pilates (en träningsform jag aldrig testat, men himla skönt och roligt OCH jobbigt), sen drack vi kaffe och hade lite andningsövningar och avslutade med ytterligare en timme yoga. Det var så otroligt skönt och jag var helt mosig efteråt. Dagarna efter hade jag träningsvärk deluxe, men allt satt på baksidan av kroppen. Axlar, skuldror, ryggbiffar, rumpa, baksida lår och triceps. Älskar träningsvärk!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Fan.

Körde ju lite hemmaträningsfix med Fananamma i våras. Det gick bra, jag var så taggad och jag gjorde knäböj vareviga dag nästan i cirka 40 dagar. Sen fick jag förstås lite ont i knäna av allt böjande. 
 
Sen kom sommaren och jag tänkte att jag skulle köra på litegrann i alla fall, men förstås unna mig lite god mat när det bjöds och kanske lite vin också. 
Det har funkat sådär. Jag har ju verkligen ingen karaktär när det kommer till gott. Hemma har jag kört ungefär som vanligt, men kanske unnat mig lite mycket. Och har jag ätit ute, så har jag ätit ute. Inte bytt ut något på tallriken till nåt nyttigare. 
 
Och träningen behöver vi nog inte ens nämna. Den har jag slarvat nåt så fruktansvärt med. Trist, för jag gillar muskler på mina armar och ben.
 
Så nu är jag på slutrakan av "semestern". På måndag blir det diet a la Fananamma igen. Strikt tills jag är på banan igen. Ska kanske lägga om träningen lite, men annars köra på enligt den också. Det var ett program som jag tyckte passade mig utmärkt och jag märkte ju förändringen till det positiva. 
 
Så - HUR SVÅRT KAN DET VARA? Skärpning nu Marina...
 
 

Fananamma

Sedan i höstas har jag tänkt anlita Fananamma för att få ordning på kost och träning, men det kom som vanligt alltid "något" i vägen. Då var det att F spelade teater vareviga kväll och jag hade tänkt att det skulle ta så mycket tid bortom hemmet, typ på gymmet, så det blev aldrig av. Sen blev det inte av trots att han slutade med teatern. Konstigt nog.
 
Men nu på vårkanten så hade jag bestämt mig. Och då är det bara att köra på så länge man är ivrig och peppad. Det som var mest passligt var att F också började, via jobbet. Han ska gå ner 40 kg på ett år annars får han sparken från radion. Han började veckan innan mig och det var väldigt bra, då är det ingen av oss som sitter med onyttigheter och frestas, speciellt i början när det är som jobbigast. 
 
Sagt och gjort. Den 11 april körde jag igång. Det var träning alla dagar. Vissa dagar bara en liten morgonspurt som skulle utföras innan frukost eller en promenad med lite efterföljande knäböj och upphopp, men andra dagar lite längre cirkelpass med knäböj, utfall, plankan, armhävningar osv. Fördelen med det här var att allt var hemmaträning, så jag behövde aldrig åka till gymmet och spendera tid där. 
 
Träningen fungerade bra och kosten likaså. Fick ett schema som jag följde ungefär slaviskt. Stod det fem nötter till mellanmål, så åt jag fem nötter. Nästan inga kolisar och bara nyttigt fett. 
Märkligt nog var jag inte sugen på socker en enda gång under dessa sex veckor. Jag som verkligen har noll karaktär så kan tydligen ha det när det väl gäller. 
 
Så - efter sex veckor av träning, bra mat, en raserad rygg och otaliga knäböj så fick jag min belöning (eller ja, det var ingen belöning från början, men den kom passligt nog när jag var "klar") och det var en liten minisemester till Nice med fina Cicki. 

Då hade jag tappat 5,8 kg, 6 cm i midjan, 6 cm över bysten och flera centimetrar på alla andra ställen jag mätt. 
 
Så - det var en oerhört bra start. Jag äter fortfarande så gott som efter matschemat, men unnar mig nån gång i bland. Träningen har jag tappat lite efter semestern (och krånglig rygg) men tanken är ju nog att jag ska börja igen. 
 
Moi! Au revoir!