Cervejaria Ramiro

Tittar i min Timehop-app, som jag alltid gör på förmiddagarna. Den visar vad jag gjort detta datum tidigare år - bilder från kamera och andra händelser som jag lagt ut på Facebook och instagram. En av mina absoluta favoritappar.

Idag dök det upp något smaskigt - för två år sedan hade F och jag precis påbörjat vår bröllopsresa i Portugal och vi besökte en restaurang i Lissabon som låg högt upp i rank hos Tripadvisor (ja, den använde vi väldigt mycket då vi valde ställen under vår resa)
Och OH MY!! Jag tror att det här är absolut topp tre i matupplevelser i mitt liv. Eventuellt kan det vara den bästa. Så. Jävla. Gott!

Efter vi lämnat Lissabon skulle vi inte återvända, men gjorde det ändå sista kvällen, bara för att få göra ett återbesök hit. 

Om ni någonsin är i Lissabon och gillar skaldjur - gå hit! 









Harmonin

Det är något med det här huset. Något som gör att jag känner en otrolig harmoni i själen. Ja, det låter ju lite hokuspokus sådär, men det är något lugn som infunnit sig. Jag älskar att gå från rum till rum. Vakna i det stora sovrummet, titta i taket som är nästan tre meter upp och ha en sol som skiner rakt in när man drar upp rullgardinen. Från min plats i sängen ser jag ut genom fönster i alla väderstreck och vattnet från tre av de fyra fönstrena. 

Jag, som annars inte varit så ivrig på trädgårdsarbete njöt till och med när jag räfsade gräs häromdagen. Gick omkring i trädgården och tittade på blomlanden som Lasse och Joann haft för flera år sen, med blommor som återkommer år efter år och ville fixa och dona med dem. Konstaterade att jag ju inte gjort det förut, så jag tänkte konsultera min kära mor så det blir bra. Och frågan är om jag hinner så mycket i år, det kanske få bli fix under våren och sommaren och sen sätta lite lökar och sånt som kommer upp nästa vår. 
 
Grannarna
 
Bastualtanen. Här ser man ju hur gott det kommer smaka med ett glas champagne.
 
 
 
 
 
Nu är gården full av jord, som så småningom ska bli gräsmatta. 
 
En vacker dag ska jag väl få bordet slipat och omlackat också. En vacker dag...
 
Inte så pjåkig kväll det här, med lite dis över vattnet. 
 
Och den här våren. Nu är den här bilden ett par veckor gammal, men alltså. ÄLSKAR! Jag är så glad att vi flyttade innan det grönskade (Det var mitt "krav" hela tiden) så man får uppleva det här. Alla dagar. 
 
 
 
 

Kanske vår verklighet snart

Det känns inte riktigt helt hundra än. Inget är påskrivet, men ett muntligt avtal ska ju vara ett avtal det med. Och det tycker jag att vi har.
 
Jag har ändå inte riktigt vågat hoppas.
 
Men nu tror jag ändå att det kanske blir av. 
 
Inom en framtid, ja, inte dagar eller veckor - men om ett halvår kanske, då tror jag att det här kanske kommer vara vårt hem. Ett hus. Vid vattnet. Västerläge. Med bastu vid stranden. Så nära, men ändå så avlägset och privat.
 
Jag måste nästan nypa mig i armen.