Nice baby!

I slutet av maj så var det äntligen dags för sen liten semesterresa för mig och min fina vän Cicki. Vi har försökt få till det här som en tradition - att resa nån långweekend varje år. Första året som var 2012 var vi till Berlin. 2013 besökte vi mitt favoritland och en favoritstad - nämligen Barcelona. 2014 gräddades Maja i min mage och vi gjorde en lite kortare resa, som ändock blev en väldigt fin helg i Sigtuna. Alla resor finns förstås dokumenterade här på bloggen, men har ni följt den så har ni läst dem, annars får ni leta upp dem själva - tänkte inte tråka ut er med gamla inlägg när det nu för en gångs skull kommer ett helt nytt. 
Ifjol blev det av orsaker (läs: liten bebis-Maja) ingen resa alls och i år höll vi på och velade vart vi skulle åka, så det höll nästan på att rinna ut i sanden igen, men tillslut kom vi fram till att vi skulle åka till Nice - och så blev det!
 
Jag älskar ju bildert går bara inte. Så håll ut! 
 
 
Klassikern på ARN. "Det spelar ingen roll vad klockan är - någonstans i världen är klockan 22" sa en klok bartender på O'Learys på Arlanda när vi åkte till Berlin för några år sedan. Det citatet har jag använt flera gånger efteråt. Men är man på Arlanda och ska resa iväg, så hör det lite till att lyxa till det med en öl/cider/drink eller vadsomhelst. Oavsett vad klockan är. 
 
 
Och vi har också en liten tradition till. På flyget dricker jag en gin och tonic och Cicki dricker en bloody mary. Oavsett vad klockan är. 
 
 
För det är ju semester! 
 
 
Efter cirka tre timmar närmade vi oss. Solen sken och jag kände redan när jag såg den här utsikten att jag skulle gilla staden skarpt. Hade redan positiva minnen och upplevelser härifrån, vi passerade nämligen Nice när jag, F och Hampus var på bilsemester. Det besöket var dock kort och intensivt - vi kom på kvällen, åt middag, sov, drack kaffe, åt frukost/lunch och sedan lämnade vi.
 
 
Vi hade lite löst kollat upp hur vi skulle ta oss från flygplatsen till hotellet. Vi skulle åka buss 69. När vi kom fram till busshållplatsen så visade det sig att just buss 69 hade gått ut i strejk - jo, jag tackar jag. 
En snäll herre visade oss vägen till lokalbussarna som alla andra också skulle åka med och vi hoppade på, utan att veta åt vilket håll vi åkte, vart vi skulle och vad busshållplatsen kunde tänkas heta. 
Till slut frågade vi (eller ja. Cicki tog mod till sig och frågade) en snäll fransos som hjälpte oss och turligt nog så var vi så nära att vi skulle hoppa av på nästa busshållplats och sedan var det ju rätt enkelt att hitta till hotellet, vars läge var helt perfekt. Nära till allt - stranden, staden, restauranger och butiker. 
 
Allra först besökte vi stranden längs med Promenade des Anglais (där det ett par månader senare inträffade ett hemskt terrordåd med 85 döda. Så hemskt och så svårt att tänka sig)
 
Efter det inledde vi jakten på lunch och strosade omkring bland gator och gränder. Mysigt och fint var det överallt, så valet av restaurang blev väldigt spontant och med okej resultat.
 
Och efter lunchen fortsatte vi att utforska staden som var så ren och fräsch och sådär lagom stor, så man lätt kunde gå omkring. Vi hade fått lite bra tips från vår trevlige hotellreceptionist som vi kollade in, bland annat skulle vi upp till utsiktstornet på berget rakt fram. 
 
Det var knappt 400 steg dit upp, men med solen gassande i nacken och en vinlunch i magen så kändes det ungefär som 4000 emellanåt. 
 
 
Men - det var det ju alla gånger värt när vi väl kom upp. Vilken underbar utsikt över hela staden!
 
 
Efter det träningspasset så strosade vi omkring i gamla stan, bland smala gränder och mysiga små butiker och restauranger. Redan här hade staden landat i mitt hjärta. SÅ fint! 
 
 
Vi hittade också ett jättemysigt torg mitt i gamla stan där vi slog oss ner på en uteservering och drack några goda drinkar. 
 
 
 
 
 
 
 
Strosade mot hotellet igen. Säger det igen - älskar stadens litenhet. Man såg inte många taxibilar, men det behövdes inte heller eftersom man kunde ta sig till fots överallt. 
 
Hotellet hade även "happy hour" alla dagar där de bjöd på vin och lite tilltugg helt gratis på deras mysiga innergård. Här steg betyget ytterligare för hotellet. 
 
 
Hotel de flore hette det - om ni vill bo centralt, så bo här. Vi bokade ett superiorrum, för enligt alla kundbetyg så var rummen små och med smala sängar och det kändes som ett bra drag. Nu fick vi ett ganska normalt rum, större behövde det förstås inte vara för vi hängde inte så mycket på rummet. Personalen var jättetrevlig. Frukosten kanske inte top notch och städningen lite "för bra" (dvs slängde vattenflaskor etc som jag inte ville ha slängt) Men annars var det toppen - läget var liksom bäst. Och det fanns en livsmedelsbutik vägg i vägg med hotellet också. 
 
 
Dag två bestämde vi oss för att ta tåget till Monaco och Monte Carlo. Det var ett äventyr i sig att köpa tågbiljetter till rätt ställe, rätt tid, med rätt tåg, helt på franska, men det fixade vi förstås, för vi är ju såna globetrotters.
 
De höll på att ställa i ordning för Grand Prix som skulle gå av stapeln veckan efter. Det gjorde att man missade ganska mycket av staden plus att det var svårt att ta sig fram vissa bitar då det var mycket avspärrningar och säkerhetsanordningar. 
 
 
Men ner till hamnen kom vi för att kika på alla båtar. 
 
 
Och vilka båtar sen!!
 
 
När vi väl hittat casinot och valt att inte gå in och vinna miljoner så besökte vi restaurangen som ligger granne med casinot: Cafe de Paris där vi istället spenderade miljoner (skoja). Inte riktigt, men där avnjöt vi en relativt superdyr lunch, men det var värd varenda cent för det var helt gudomligt gott!
 
 
 
Casinot i Monte Carlo.
 
 
På kvällen besökte vi den fina restaurangen Boccaccio. Då det var väntetid till att få ett bord så fick vi sätta oss i en liten lounge där de bjöd på ett glas bubbel. Något som de åländska krögarna skulle ta efter? :) (nu kanske det inte så ofta är väntetid till bord, men tja, menar ju mer själva servicegraden...)
 
 
Och vi åt skaldjur. Så mycket skaldjur tills det inte gick ner mer. 
 
 
Och till efterrätt kom det en "small creme brulee". Jag vet inte om våra efterrätter var normalstora, eller om vår servitör ville be om ursäkt för att vi fick vänta rätt länge på att beställa vår mat. Han gottgjorde minsann den bristande servicen i början genom att vara supertrevlig och skojfrisk och när han gick av sitt pass så kom han och tog i hand och önskade oss en fin kväll. (vi kanske ska skicka ganska många servitörer från Åland till Boccaccio för att ta lärdom?)
 
Alltså. Den var bisarrt stor. Och helt fantastiskt god. Dessvärre orkade jag med ungefär 1/5 för jag var ju rätt mätt av alla skaldjur innan.
 
 
Cicki beställde någon sorts sorbet i vodka. Inte några stänk av vodka utan ganska många centiliter. 
Med tanke på hur god maten var och servicen utvecklade sig så blev det här en väldigt minnesvärd middag. Så - väl värd ett besök om man gillar skaldjur!
 
 
Ja - här har ni Nice äldsta gata. Varsågod för historielektion!
 
 
Champagne o'clock. 
 
 
Frankrike och riviera, sol och försommar. Klart det kräver lite jordgubbar och champagne. Det blåste snålt och var lite hårt att sitta på stenstranden, men vi hade det rätt så bra ändå. :) 
 
 
Även fast vi nu var i Frankrike så hittade vi en portugisisk restaurang sista kvällen, inne i en smal gränd i gamla stan. Och maten där var så god! Mysighetsfaktorn kanske inte var lika hög, med lysrörsbelysning i taket och sådär, men servicen var det inget fel på - 
 
 
- det ser man på den här bilden. Servitrisen kom och hjälpte fröken Christine med servetten. :)
 
 
Hejdå Nice! Hoppas vi snart ses igen!
 
Såå kär jag blev i staden! Den var ren och fin. Folket var trevligt och det var nära till allt. Maten var god, priserna varierande (man fick helt enkelt det man betalade för).
En nackdel fanns dock. Fransmännen tror att franska är världsspråket nummer 1. När vi letade restauranger så fanns det inga menyer på engelska utanför (just det som brukar locka turister till sig) utan allt var på franska. Och vi kan ingen franska. Det blev att bojkotta ganska många ställen eftersom vi inte hade en aning om vad de serverade. Men annars har jag verkligen inget negativt att påpeka. Vädret var fantastiskt, hotellet bra, vi var mätta i magen, törsten blev släckt med både vatten och vin och vi promenerade runt 20 000 steg varje dag. En toppenresa på alla sätt och vis, men det är ju ungefär som vanligt när vi reser ihop - Henriksson och Granlund är ett vinnande koncept helt enkelt! ♥
 
 
 
 
 

Sen sist...

Det är mycket som tagit min tid nu så datorn har fått stå och skämmas i sitt hörn. Idag är det lite sämre (?) väder, eller lite ja, solen skiner men det är inte högsommarvärme som vi blivit bortskämda med hela maj, utan lite svalare och normalt vårväder så jag ägnar nån stund åt den för att inte glömma bort hur man gör. 
 
Och då tänkte jag passa på att berätta lite vad som hänt sen sist. Konstaterar att det är närmare två månader sedan jag la ut nåt vettigt inlägg så om jag ens har någon som kommer in och kikar längre så får jag vara glad. Om inte annat så får jag väl skriva för mitt eget lilla minne. 
 
Hur som helst. I mitten av mars så passade vi på att överraska Katja med en helg i Stockholm. Nej, hon fyllde inte år, men hon är alltid så otroligt fixig och är med överallt och nu ville vi fixa och överraska henne tillbaka. 
 
 
Morgonfrukost på båten. 
 
 
 
Lunch på Mother i Stockholm. Här har Eva slutit upp också, och vi är fulltaliga. Mysig och god vinlunch blev det. 
 
Sedan var det dags för bubbel och besök hos frisören för föning av proffs. Jag blev så avis, för han var superduktig. 
 
In action...
 
Och resultatet - såå snyggt!
 
Efter det var det dags för Afternoon Tea på hotel Diplomat. Inte så pjåkigt om jag får säga det själv. Det fanns en hel del godsaker där.
 
Och när vi druckit te klart så åkte vi till hotellet för lite vila och uppfix inför kvällen. 
Efter det blev det middag på Storstad och när vi var mätta och belåtna var vi rätt nöjda med att gå tillbaka till hotellbaren för en drink och sedan gå och lägga oss. 
Det var en väldigt fin och mycket trevlig helg vi hade!
 
 
Årets första kantstötta blåsippa hittade jag i mitten av mars. Det känns som hundra år sen med tanke på hur mycket det hänt i naturen sedan dess, men just då var det en sensation efter det kalla vädret. 
 
Maja och jag hängde ute mycket på eftermiddagarna. Ibland tog vi en tur ner till byn och hälsade på mormor på butiken. Något trafikvett är det dock svårt att få in här, när det är så lite bilar, så det gäller att ha ögonen med sig att hon inte springer iväg ut på vägen.
 
Jag har också varit på galej med min mammagrupp, vi fick alla vårt första barn i oktober 2014 och vi är sju glada mammor. Vi samlades hos fina Malin ute i Järsö/Nåtö (eller liknande geografiskt) och åt och drack gott.
 
Hela gänget. 
 
Och på något sätt så slutade det hela att halva gänget åkte till stadshotellet och stannade kvar tills lamporna tändes och det var jättesent... Men roligt var det!
 
Utesvirarmorsorna.
 
Vi har ju möblerat om här hemma också och det var premiär för Maja att sova helt ensam i eget stort rum den 21 mars. Det gick ju hur bra som helst, skönt nog så fick hon ju sova kvar i det hemvana sovrummet. Nu sover hon som en stock hela nätterna och allt funkar jättebra (*jinx jinx*)
 
På den tiden man hade vinterhalare och supervarm mössa så fick man köra mormors bil på skogsvägen också. Eller ja, åka med i alla fall. 
 
Jag passade också på att njuta av födelsedagspresenten från min man och min dotter. 120 minuters lyx och avkoppling. Eller 110 minuters njutning och 10 minuters pina kanske. Först kurbad med juice och frukter. Sedan 90 minuters helkroppsmassage. Där kom den där pinan in, för jag var tydligen jättespänd i mina vader (?) och i rumpegumpen och jösses vad det gjorde ont när hon tryckte på alla ömma punkter!!
 
Sen blev det påsk mitt i allt och påskharen kom på besök. 
 
Och mornarna började bli helt underbara när man tittade ut över Degerbyfjärden.
 
 
I slutet av mars var vädret såpass att man kunde ha mellis-picknick ute. Här äts smörgås hos mormor och morfar. 
 
Och den här mamman tog en öl i solen också. Det är också en trevlig premiär. 
 
Numera är vi med cykelstol också. Skulle inte bromsarna tjuta så förskräckligt på Doris så skulle det vara roligare att cykla, men man skäms ju bland alla som eventuellt råkar höra det, för det låter förmodligen över hela byn. Utöver det är det strålande och Maja älskar att svischa fram med Doris!
 
Majken och hennes mamma och pappa var på Föglö också och eftersom vi ses så himla sällan så for vi dit och hängde en förmiddag. Dessa två har kanske inte riktigt kommit så långt i det där att leka med varandra, men det spelar ju ingen roll så länge man har trevligt. Jag var i alla fall väldigt glad över att få träffa dem alla, det är alldeles för sällan. 
 
Lägga pussel med Erik och Inger är toppen!
 
Samma eftermiddag som vi hade hängt med Majken så packade vi in oss i bilen och drog västerut. Efter alla rykten om att man får magsjuka om man hänger i Rosella lekrum var jag lite skeptisk men tänkte att lite färgpennor kan väl inte vara hela världen. Maja var lite försiktig bland alla stora barn, men tyckte ändå det var lite kul att rita lite. 
 
Rita fick hon också göra på lördagen då vi tog en shoppingtur till Barkarby. Det här är så länge fröken var nöjd. Sedan blev hon oerhört trött och väldigt hungrig, precis på samma gång. Då var det inte mycket som hjälpte och mat ville hon absolut inte ha. Personalen kom med ballonger och jag blev mer och mer stressad.... Efter en stunds trugande med maten så åt hon ett helt lass och blev glad igen. 
 
Sen fick hon leka med Cicki också! Tjohoo!
 
Och vi fick som vanligt mumsigt mat! Fint häng med Anna, Gustav, Marcus och Cicki. Oh, som jag saknar dem jämt när vi ses så sällan. 
 
När vi kom hem igen så var det dags att klä sig i klänning och gå och fira mormor som fyllde 61 år. Ett hårspänne lyckades vi få fast också, även fast det är lite tunt och halt det lille håret. 
 
Så gott som varje dag så promenerar vi och hämtar posten. Det är inte alla dagar som Maja är lika intresserad av att göra det, så då får man testa lite nya varianter. Som att hämta posten med en liten vagn. Då blev allt genast mycket roligare. Min lilla söta postis.
 
 
Här är vi! 
 
 
Något jag också hunnit med under dessa två månader är att vara till frissan. Ja, man hinner ju med relativt mycket grejer under den tiden, men jag är ju inte en så frekvent besökare hos frisören. Tyvärr får jag väl säga, för jag älskar verkligen att gå dit och bli ompysslad. Att ha någon som borsta och kammar och klipper och tvättar och masserar - det är något av det bästa jag vet! 
 
Resultat? Cirka så här: 
 
Det tog min man 3,5 veckor att notera att jag klippt mig, och då kan jag lova att det är kort där bak (kortare än fram). Det roliga är att då jag köpt nya örhängen (som också var efter jag klippt håret) så noterade han det direkt. 
 
Maja har också hittat en ny hobby. Att rita. Det är oerhört roligt tycker hon och funkar nästan när som helst, även som aktivitet då saker ska göras som hon inte alltid har lust med, som t.ex äta. Då kan man plocka fram block och penna och ätandet går som en dans. Jag tycker också det är en väldigt rolig att se att hon är kreativ - ända tills hon ritade ner hela soffbordet. Tack och lov var det med en blyerts, men ändå. 
 
 
Världens finaste lilla böna blev 1,5 år också och vi var på kontroll till rådgivningen. Hon börjar bli tung och lång kan man enkelt konstatera. Och sötare för var dag som går.
 
Efter ommöbleringen är utsikten från sängen helt oslagbar också och jag kan ligga där hur länge som helst och kika på vattnet. 
 
Det här är också något jag hunnit med:
Att gå till en av Ålands två tatueringsstudios. Jag vill bara har fler och fler, men kan ju inte sätta dit vad som helst heller, men nöjd och "färdig" blir man aldrig tror jag. Om man är en sån som gillar tatueringar förstås, det finns ju motståndare till det med, och det får det ju såklart finnas också.
 
 
Här är resultatet! Jag har pratat om kattassar sedan urminnes tider. I kanske 12-13 år. Tänkte göra det som andra tatuering på den tiden, men sen blev det aldrig av. 
Nu har jag gjort små tassar på mitt långfinger. En tass för Hörru, en för Zoda och till sist en för Kurre, min älsklingskisse som bor i Sigtuna hos min dåvarandes mamma. Han börjar bli en liten åldring, men är världens vackraste katt. Han är också en sk "skeppskatt" och har extra tår, därför skulle han såklart ha en tass med extra tår på mitt finger också. 
Jag är väldigt förtjust i den i alla fall. 
 
Så här är det med dagens barndom. Maja har en egen liten platta som vi hade över och hon klarar alltså av att öppna den från låst läge och starta netflix. Det är faktiskt lite hemskt. 
 
Nej, bättre är det att vara ute i friska luften och leka.
 
Jag och systeryster har varit på minisemester också. Vi tyckte vi var värda att lämna man och barn hemma och fara till Stockholm för att leva gott. Jag gick på diet, men tog en liten parentes under dessa dygn (så som synes ovan) 
Vi åt supergod tapaslunch mitt i city och shoppade på dagen.
 
Sedan drack vi bubbel och gick till Melanders och åt en hutlöst dyr, men väldigt god toast skagen. 
 
Och hade det så himla, himla bra!