Kokosbollar

Som många vet så är kokosbollar (eller chokladbollar) min stora besatthet i livet. Det kan vara det godaste i godisväg som finns, och bäst är de ju hemlagade.
 
Jag minns en kväll ungefär 1983 då pappa sa att han hade en överraskning till oss. Jag jublade i min treåriga kropp för jag trodde vi skulle få kokosbollar. Och vad fick vi? Jo, en jäkla video! VEM VILL HA EN VIDEO NÄR MAN KAN ÄTA KOKOSBOLLAR?? 
Jag tycker mig minnas att jag satt och grät i min mammas famn över besvikelsen. (det här kan också vara helt ihopfabricerat från min sida, men reaktionen låter inte helt ologisk när man tänker på min kärlek till just dessa bollar) Man kan också fråga om jag nu blev så himla ledsen, varför lagade vi inte ett par små kokosbollar så alla skulle bli nöjda? 
Jag kan i efterhand konstatera att den där videon kanske skänkte mig mer glädje än vad kokosbollar gjorde under alla år vi hade den.
 
Ett annat minne är när jag låg i magsjuka. Det kan ha varit 1985, för vi bodde fortfarande kvar på Solbacka där jag spenderade mina första 5,5 år. Min gulliga syster och hennes kompis Mikaela skulle vara snälla och göra något gott till den lilla sjuklingen och förstås lagade de kokosbollar, det bästa som jag visste. Alltså, smälter ju vid tanken av godhet av de snälla tu, men en magsjuk kanske inte tänker på kokosbollar som första ting. Nu vet jag inte om jag åt eller om jag faktiskt tackade nej. Men tanken var fin, det måste jag säga. 
 
Hur som helst. Jag tänker avslöja mitt absoluta favoritrecept av dessa fantastiska godbitar. Jag har testat TUSEN (nåja) andra, men det är inga andra som når upp till detta enkla recept. Jag har testat med oboy och jag har testat med smält choklad, men det ska helt enkelt inte vara så avancerat. Det blir godast då (nackdel: Det är oftast så att man har allt hemma och de är som sagt väldigt enkla att slänga ihop...)
 
Sedan alla nymodigheter kom med rawfood och dadelbollar så har jag försökt hitta en relativt värdig ersättare (förstås - inget slår smör och socker, så är det, det är därför jag nämner det som "relativt") och har testat en massa olika recept, men mja, det har gått sådär. Men nu har jag nog kommit det närmaste man kan komma till godsaker utan smör och vitt socker som är från "Lindas bakskola" här på internetz. Där finns för övrigt tusenmiljarders andra godsaker också så besök sidan på egen risk.
Har modifierat receptet lite. Det låter ju som jag har bakningsskills då, även fast det kanske bara är en liten ingrediens. 


MUMSIGA DADELKOKOSBOLLAR (utan vitt socker)

12 dadlar (gärna färska, jag använde pirkkas mjuka dadlar, funkar utmärkt)
2 ½ dl havregryn
1 ½ msk kakao
1 dl kokos
½ dl kokosolja
1 nypa salt
3–4 msk kaffe
1 tsk vaniljpulver

Garnering:
kokos

GÖR SÅ HÄR

Ta ut kärnorna ur dadlarna (om de är färska) och lägg dem i en skål.

Mixa sönder dadlarna ihop med havregrynen till en kladdig massa. Använd en mixerstav eller hushållsmaskin med knivar. Jag mixar ungefär hälften av grynen, för jag gillar när havregrynen är "hela" och inte helt söndermixade till mjöl och rör resten med sked

Tillsätt kakao, kokos, kokosolja, salt och kaffe, lite i taget (efter smak och lagom konsistens, jag tog ca 3½ msk). Fortsätt mixa ihop allt till en kladdig smet som det går att rulla bollar av.

Gör bollar av smeten och rulla dem i kokos. (Om smeten är för torr kan du tillsätta lite vatten eller mer kaffe så bollarna blir kladdigare och kokosen fäster bättre. Förvara bollarna i kylen eller frys in dem och ta fram vid behov.)

 (edit: kan säga att de gick hem riktigt rysligt bra hos tvååringen! "TIII" ropar hon (läs: en till)
 
Lite nyttigare variant av favoriten
 
 
 
 
Nedan följer mitt absoluta favoritrecept på the real stuff. 
 
 
 
KOKOSBOLLAR top notch
 
100g rumsvarmt smör
1 dl socker
3 dl havregryn
2 msk kakao
2 msk kallt kaffe
1 tsk vaniljsocker
 
Rör ihop allt till en smet och rulla i kokos. Ät. Njut. Jag brukar göra små bollar för jag tycker det är godare att ta två (eller fem). Av en sån här smet får jag runt 30-35 bollar. 
 
Varsågod för världens bästa och enklaste recept! 
 
 
 

Baka baka liten kaka

Jag älskar att baka. Och jag tycker (tyvärr) att det är ganska trevligt att äta upp det också, därför försöker jag att inte baka så mycket, för med min tråkdåliga karaktär så funkar det inte ens med frys. (det är förmodligen därför jag innehar formen rund till kroppsform)

Hur som helst. Matlagning å andra sidan är ju inte min starka sida, jag har självdiagnostiserat mig med "matdyslexi". Jag har alltid dåligt med idéer över vad jag ska laga och när jag väl kommer på något, så vill jag helst ha ett recept att följa. Tror min paradrätt är stuvade makaroner och ugnsstekt korv. Det är för övrigt en av mina favoriträtter sedan barnsben och där klarar jag mig faktiskt utan recept.
Jag tror det är därför jag gillar bakning så mycket (förutom att resultatet blir gott) - det är oftast ett recept som ska följas ganska slaviskt för att resultatet ska bli bra, medan matlagning oftast innebär att man ska vara lite spontan och lägga någon krydda i här och hitta på lite egna ingredienser att lägga i där. 
Eftersom jag försöker att inte baka så ofta så känns det som rena julafton när jag äntligen får börja baka till Majas kalas. Jag har redan haft frysen full (nu är det överflyttat till min mors frys för att förhindra att min dåliga karaktär ska ta över till eftermiddagskaffet) och mer ska här bakas. 
 
Ibland lyckas det inte så väl. Jag tycker att det är kul att testa nya recept och här skulle jag göra ett muffinsrecept med lite fyllning. Gick inte så bra (ja, ni ser att jag ju smakat på resultatet...) för muffins bakar jag inte ofta och konstaterade att de blev ganska mycket större än vad de var från början. 
 
 
Bullar har jag bakat också. Tror det är tredje gången i mitt liv som jag gör regelrätta kanelbullar. De blev ganska bra, men lite torra, men fullt ätbara i alla fall.
 
 
Sedan var det det här med tårtor. 
Någonstans fick jag idén att testa sockerpasta till tårtor. Och efter lite tips från en duktig tårtbakare på fyllningar så gick jag all in och gjorde en testtårta. Eller ja, två. Eller egentligen en hel hög små tårtor till för att kolla vilka fyllningar som gick bra ihop. Som tur var fanns mammas jobb där och provsmakade det som blev över...
Är väldigt stolt över resultatet. Smaken var okej, men eftersom jag aldrig testat det där med sockerpasta så var jag ju osäker på hur det skulle bli att se ut, men jag tycker det blev så himla fint! Så - det får bli en sån tårta till Majas kalas också, vad den ska fyllas med vet jag dock inte riktigt än... 
 
 
Som sagt - baka är kul. Lite för kul!
 
 
 
 
 
 
 

Solen och bullarna

Idag hade jag bestämt mig för att baka en skvätt fastlagsbullar (mest för att grädden börjar gå ut och det känns trist att slänga bort en hel halvliter grädde...) 
Såklart skiner solen och baddar på så jag helst hade velat gå ut och lägga mig i en snödriva och insupa D-vitamin. Men nej, nu sitter jag med nerdragen persienn, (för att ens se vad jag skriver) och väntar på att de där rackarns bullarna ska jäsa klart så jag får hiva in dem i ugnen. 
Gissningsvis hinner mini vakna innan jag är klar med allt bestyr och då blir det inte att gå ut och promenera så mycket mer. 
 
Imorgon bär det av till sveariket igen, jag fasar mest för att väcka barnet i arla morgonstund, men det är väl sånt man får göra helt enkelt. Gissar att hela helgens och nästa veckas dagssömn kommer bli helt kajko för henne då vi har så mycket planer, men ibland får det helt enkelt bli så. Jag ser ju fram emot att göra lite roligheter på dagarna också. (bl a 4-månadersbesöket på rådgivningen! FYRA!)
 
På söndag ska vi till vårt nästa boende (är nära att skriva "förhoppningsvis nästa boende" för det känns inte säkert, fast det ändå är det. Men - så länge inget är skrivet så...) och diskutera lite småsaker igen och se hur renoveringarna fortskrider. Borde sakteligen börja packa så småningom, men har ingenstans att ställa det färdigpackade, så jag vet inte riktigt HUR vi ska lösa det. Som t ex förrådet - det skulle jag vilja röja ur och rensa/slänga/packa om, men när jag väl plockat ur det så vill jag inte packa in igen (det är ju SÅ ÖVERFULLT!) så jag vet verkligen inte hur jag ska lösa det. 
 
Nåja - nu ska bullarna i ugnen. 
 
So long!